disaster

jaha. helvetes jävla natt. Vakna upp 2 ggr panikslagen. :( kändes inte som att jag fick sova många timmar.
Dödstrött åkte jag till plugget, mötte sandra på tåget. Kul. Hon skulle på samma föreläsning. Höll för övrigt på att somna på föreläsningen, men lyckades hålla mig vaken.

Ja, så kom jag hem. Började räkna på ekonomin och insåg att jag ligger back 400 kr denna månad :( Hur fan jag ska styra upp detta vet jag inte. Mamma och dem har inte så mycket att leva på de häller och pappa känns de som att de har tillräckligt endå.

Ja, sen kom allt annat, allt på en och samma gång. Syrran åker ju på "semester" på fredag och jag kommer sakna henne ordentligt. Hade hoppats på att kanske få komma bort härifrån en dag eller två men de gick visst inte häller. På fredag orkar jag fan inte sitta hemma hela dagen. Vart ska man då ta vägen?

Känns som att botten är nådd. Jag vill inte, allt känns bara skit. Undrar om jag ens kommer fixa skolan. Känner mig helt vilse där. Och nu såhär i efterhand undrar jag varför jag satte mig in i detta just nu och inte styrde upp min ekonomi innan. Vet inte om jag känner för att flytta hem häller. Att inte få vara ifred och vi kommer gå varandra på nerverna.

Hade för övrigt besök här igår kväll, trevligt med sällskap. Men jag förstår inte. Mitt hjärta slits i bitar. Och sen att få se de, bestäm dig. Jag vet inte vart jag står, men känns inte läge att fråga just nu häller. Kan bli väldigt fel och jag vill få känna att de finns hopp ännu. Lägga på min charm och hoppas på att de fastnar? Äsch jag vet inte.

Plågan börjar komma tillbaka. Men jag vägrar. Måste finnas nått annat?