jag vore ingenting.

Haha. Mamma fick för sig att vi skulle åka lite plastpåse i pulkabacken, sagt och gjort. =) Länge sen man skratta så mkt.

Sen mötte jag upp jessica, hon följde med hem en sväng, sen blev de att göra sig iordning och dra till fian, lite mer folk än vad jag hade väntat mig, men trevligt var de. Alla blir precis förälskade i ziza. Och hon trivs =)

Ja sen fortsatte jag och jessica hit, snackade lite och drack lite vin. Passade även på att tala om hur jag kände pga natten. Fick mig en ursäkt, eller flera och verkade som att de var uppskattat att jag sa vad jag tyckte, vi missuppfattade varandra, även om det inte är okej. Även om jag var lite mild kanske så har jag iaf fått fram hur jag kände. När ska jag lära mig att säga ifrån på riktigt? Så dåligt som jag mått idag, det är verkligen inte okej. Men jag börjar ju ifrågasätta vad jag själv kände, var de verkligen rätt? Men så ska de inte vara häller, jag hade den känslan och borde tas på allvar. Man gråter inte för ingenting. Den känslan vill jag inte vara med om en gång till.

Nu är de dags att sova. Natti natti.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback