not the right time.
Kanske onödigt att skriva här, men bara skönt att få ur sig lite tankar. Vet inte riktigt hur jag ska prata om det...
Somnade väl tillslut runt 03.30 inatt. Jag älskar min lilla raring, fick en känsla av att hon kände på sig att något var fel, hon sover alltid hos mamma och brukar aldrig komma in till mig på natten. Men hon kom in till mig en stund, låg hos mig en stund tills jag hade lugnat ner mig och sen gick hon tillbaka in till mamma. Hon måste ha känt på sig sig något.
Vaknade runt 7 imorse men hade så förbannat jävla ont i halsen så gick och la mig igen.
Vaknade några gånger men fortsatte att sova vidare. Sen insåg jag att klockan var lite för mkt så de var dags att gå ut med zizan.
Sen gick jag över till fian och tog en kaffe.
Usch just nu önskar jag att jag bodde själv, vill bara få vara ifred lite, kunna vara ledsen. Behövs inte mkt just nu kan jag säga, räckte med att syster yster babbla om att vi inte kommer överens o.s.v. och jag gick förbi och slängde ur mig "Du snackar så jävla mycket, känns verkligen som att du hatar mig" så kom tårarna...
Jag vet allvarligt inte hur jag ska förhålla mig till det här. Att du har funnits för mig så som du har gjort förstörs ju inte av det här, när det gäller det så är det ju inte en lögn, det är äkta, men allt annat.
Och stressad blir jag av att jag inte ens har öppnat en bokjävel idag. =( Det är det värsta när man pluggar, det är värdelöst när det händer saker i ens privatliv...
Somnade väl tillslut runt 03.30 inatt. Jag älskar min lilla raring, fick en känsla av att hon kände på sig att något var fel, hon sover alltid hos mamma och brukar aldrig komma in till mig på natten. Men hon kom in till mig en stund, låg hos mig en stund tills jag hade lugnat ner mig och sen gick hon tillbaka in till mamma. Hon måste ha känt på sig sig något.
Vaknade runt 7 imorse men hade så förbannat jävla ont i halsen så gick och la mig igen.
Vaknade några gånger men fortsatte att sova vidare. Sen insåg jag att klockan var lite för mkt så de var dags att gå ut med zizan.
Sen gick jag över till fian och tog en kaffe.
Usch just nu önskar jag att jag bodde själv, vill bara få vara ifred lite, kunna vara ledsen. Behövs inte mkt just nu kan jag säga, räckte med att syster yster babbla om att vi inte kommer överens o.s.v. och jag gick förbi och slängde ur mig "Du snackar så jävla mycket, känns verkligen som att du hatar mig" så kom tårarna...
Jag vet allvarligt inte hur jag ska förhålla mig till det här. Att du har funnits för mig så som du har gjort förstörs ju inte av det här, när det gäller det så är det ju inte en lögn, det är äkta, men allt annat.
Och stressad blir jag av att jag inte ens har öppnat en bokjävel idag. =( Det är det värsta när man pluggar, det är värdelöst när det händer saker i ens privatliv...
Kommentarer
Trackback